[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10172","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-581","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"663","title":"jordgubbsefterr__tt_MG_7764","alt":"jordgubbsefterr__tt_MG_7764"}}]]Strax efter terminsslutet reste vi till London en sväng, hela familjen. Jag har varit en del i den stan de senaste åren, främst för att min bror bor där (och han jobbar typ jämt, så annars ses vi inte alls). I vanliga fall brukar jag passa på att göra en del maträder, men denna gång, med tre barn i sällskapet, var resan helt anpassad efter dem och deras önskningar: Harry Potter Studio, Naturhistoriska Museet, London Zoo via båt på Regents Canal, Towern, London Ey... ja ni fattar. Vi bodde i Knightsbridge för att vara nära brorsan och det var ett bra val ur logistiksynpunkt, även om kvarteren inte är särskilt livfulla. Jag stod och tittade en stund på Ecuadors ambassad för att se om jag kunde skymta någon blek nuna bakom en av rutorna (inte), och en av kvällarna krockade jag nästan med en skabbig räv som länsade sopsäckarna på trottoaren. Ungefär så spännande som det kan bli i diplomatkvarteren. Nej, då var det roligare att picknicka i Hyde Park och hänga en dag på sommarmarknaden i Marylebone där barnen åkte karuseller, dekorerade cupcakes och köpte krafs medan vi vuxna drack fruktbål med Pimm's i plastglas på en solig bänk.

Vi åt inte på några speciellt intressanta ställen (förutom en smått obligatorisk brunch på La Fromagerie), utan lät kartan, klockan och barnen bestämma när det var dags att äta.  I sådana lägen, och i synnerhet när grannfamiljen med ytterligare två barn anslöt, är Londons utbud av mindre restaurangkedjor en välsignelse, både för plånkan och tillgängligheten.[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10173","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-582","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"686","title":"comptoir","alt":"comptoir"}}]]Mest uppskattat var dumplings på Ping-Pong och libanesiskt på Comptoir, och även om jag har ätit betydligt bättre libanesiskt kunde man ju leka pjätt på det lilla torget vid South Kensington Station. På Comptoir blev barnen också djupt imponerade av den klarröda rosensirapen (egentligen syrup/koncentrat) som ringlades i lemonaden och över jordgubbarna med frozen yoghurt, så den kombon bestämde vi oss för att ta med hem. För visst är det härligt att frossa i naturella jordgubbar, men mot slutet av säsongen är det roligt att experimentera en aning.[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"10174","attributes":{"class":"media-image aligncenter size-full wp-image-583","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"501","height":"701","title":"rosensirap_MG_7662","alt":"rosensirap_MG_7662"}}]]

Vid hemkomsten blommade rosorna för fullt i trädgården. Inte på långa vägar så praktfullt som i Sissinghurst (som som jag äntligen fick möjlighet att besöka denna gång!) men visst har de uppskattat det torra vädret. Jag plockade blombladen tidigt en morgon för att inte aromen skulle ha hunnit avdunsta i solen, och valet föll på damascenarosen Blush Damask. Vissa rosensorter doftar och smakar starkare än andra, men både gallicarosor och vildrosor går bra att extrahera smak ur. Du kan också tillverka rosensirap av rosenvatten som i sin tur är en restprodukt från utvinning av rosenolja.

Jag kokade en tjock sockerlag som jag sedan blandade ner rosenbladen i. Efter avsvalning och silning hade jag drygt två deciliter rosensirap att skeda över jordgubbar och servera antingen tillsammans med en klick turkisk yoghurt eller en snabbtillverkad frozen yohurt, överströdd med pistaschmandel och mynta.

Rosensirap

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 2 1/2 dl

Tid: en timme, lite drygt

Läste på om en massa olika sätt att göra rosenvatten. Jag tror inte på florsocker, i och med potatismjölet. Likadant säger alla mina tebryggarerfarenheter att långvarig kokning av blad gör brygden besk. Alltså drog jag kastrullen från spisen innan jag blandade i rosenbladen. Blush Damask åstadkom en svagt rosafärgad ton som jag förstärkte med en pytteliten droppe karamellfärg. Du kan använda blad av starkt röda rosor istället. Undvik lila rosor - då blir resultatet lätt grådaskigt.

Tillägg: Oops, jag glömde skriva till citron, syran förhöjer smaken. Skyller på värmen.

• 1 liter rosenblad (packade)
• 2 dl strösocker
• 2 dl vatten
• 1/2 liten citron, saften

1. Plocka blombladen på morgonen. Rensa bort foderblad och eventuella oönskade proteintillskott, men undvik att skölja dem alltför mycket.
2. Lös upp sockret i vattnet i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt pressad citron. Låt sjuda i cirka 20-25 minuter, tills du ser på bubblorna att lösningen reducerats.
3. Ta kastrullen från spisvärmen och rör ner rosenbladen ordentligt. Låt svalna helt innan du silar av bladen (bäst genom silduk). Förvara rosensirapen i väl rengjord burk med lock, öppnad håller längre i kyl.
4. Jag använde 2 matskedar rosensirap till två liter rensade och skivade jordgubbar. På så sätt tar inte sirapen över utan ansluter till jordgubbarna, pistaschhacket och myntan i någon form av hyllningskör

Frozen yoghurt för lathundar

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 4-6

Tid: 25 minuter

En riktig yoghurtglass - som den här med mastiha - är så klart strået vassare, men mindre förenlig med sommarlättja. Den här varianten är färdig på ett kick och kräver minimalt tankearbete. Flytande honung löser sig bäst, men om du snabbt hettar upp fast honung så går det lika bra och blir godare - eftersom den honungen håller högre kvalitet. Jag använde en pyreneisk maskroshonung som jag köpte på mig i London.

• 1 liter turkisk yoghurt (10 %)
• 2 msk god honung
• Till servering:
• 1-1 1/2 liter jordgubbar
• Pistaschmandel
• Färsk mynta

1. Börja med att kolla att glassmaskinbunken ligger i frysen (där den nästan bör bo om du gör glass ofta).
2. Vänd ner den rinnande honungen i yoghurten. Om du inte serverar jordgubbar och rosensirap till kanske du vill öka på sötman.
3. Kör i glassmaskin i cirka tjugo minuter. Skiva jordgubbarna under tiden och hacka pistaschmandel och mynta och servera direkt när yoghurten är tillräckligt fryst eller fördela i små fryståliga skålar tills det är dags att servera den. Djupfryst frozen yoghurt blir knallhård och bör inte karvas i efterhand. Den smälter ganska fort också, så bättre alltså att göra jobbet i förväg.

Godaste högsommarjordgubben är i mitt tycke sorten Malwina. Djupröd, fylligt söt men ändå relativt fast. Skynda dig, snart är säsongen slut!

Vill du läsa mer om ätbara blommor så knåpade Lisa och jag ihop en artikel om ätbara blommorhär på Taffel för ett par år sedan.