I dag väntas över 20 000 personer spontant picknicka i Lunds Stadspark. Stora delar av parken är avstängda för att förhindra att (vår)rusiga ungdomar trampar ner planteringarna och de lokala tidningarna toppar med rubriker som ”Så överlever du Valborg i parken”.

Bland annat har man infört förbud mot att ta med möbler, eftersom firarna gärna köpte second hand-soffor som sedan blev stående i parken och i vissa fall tändes på frampå kvällen. Själva firar vi aningens lugnare här hemma i byn med fackeltåg, gemensamt bål och ompa-ompa från Romele Musikkår.

Två saker har ju blivit typiskt förknippade med Valborg: sill och grill (ok:  tre om vi räknar in ramslöken som peakar just nu). För även om inte alla följer studentikosa traditioner så är sillfrukostar och silluncher ganska okomplicerade och billiga former av matumgänge utomhus. Dessutom passar det ju så bra till kall pilsner.

Valborgsvädret verkar vara specialbeställt för grillafton. Vi har fått en fantastiskt fin grill uppmurad och galler svetsat av händiga släktingar så den ska vi passa på att inviga med att grilla ramslökskorv. Jag provade ut dem i fjol och nu säljs de i butiken.

För några veckor sedan gjorde jag ett silljobb till Mat & Vänner och sedan dess är jag rätt insnöad på att laga och lägga in sill. Roligast är det nästan att flå sillfiléerna, det är en rent terapeutisk syssla när man får snits på det.

Till Valborg ville jag göra en inläggning som inte alls var söt men gärna både grön och frisk. Mamma brukade steka sill och servera med mojo verde, vilket var en mycket fin kombination. Jag rörde ut det hela med tjock yoghurt och resultatet blev en burk krämig koriandersill som jag gått och nallat ur i flera dar. Den här är säkert en sådan sill som även icke-sillälskare kan tycka om, förutsatt att man gillar koriander, förstås. Näst på tur är en ramslökssill.

Frisk koriandersill med yoghurt

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 2 stora burkar

Tid: 4 dygn

Vissa saker ska man inte rucka på. Som mängderna i sillagen, till exempel. Jag följer Skånska Sillaacademiens råd slaviskt. Såsen däremot kan du laborera med hur du vill.

• 1 k g färsk sillfilé
• 1 dl ättika (24%)
• 7 dl vatten
• 1/2 dl salt
• 1 stort knippe koriander
• 1 stor grön paprika
• 1/2-1 grön jalapeno
• 4 vitlöksklyftor
• 1 dl olivolja
• 1 tsk vitvinsvinäger
• 1/2 tsk salt
• 2 1/2 dl tjock yoghurt

1. Flå sillfiléerna med nyporna så att varje filé blir två skinnfria små.
2. Blanda salt, ättika och vatten till en lag som du häller över sillen i en skål. Lägg en tyngd, tex en tallrik, så att sillen trycks ner under ytan. Låt stå i kylen i ett dygn.
3. Häll sillen i ett durkslag så att lagen rinner av ordentligt.
4. Paprikan ger en viss sötma som är bra. Hur mycket chili du vill ha är en smaksak. Dela paprikan och chilin grovt, kärna ur och baka av i ugnen så att de mjuknar. De behöver alltså inte sotas om du inte känner att du prompt måste ta bort skalen (det känner sällan jag).
5. Mixa paprika, chili, koriander, vitlök, olja, vinäger slätt. Smaka av med salt och betänk att sillen är salt i sig själv, så överdriv inte.
6. Vänd ner yoghurten i den gröna såsen och blanda ner den avrunna sillen. Fördela på rena burkar och låt dra i tre dygn tills sillfiléerna är möra och fina.
7. Servera med surdegscrostini eller ett gott knäckebröd, gärna av det lite robusta slaget. Eller veva med kall, kokt potatis och salladslök till en högst ovanlig sillsallad.

I torsdags var jag på en spännande workshop i regi av Smaka på Skåne och Skånes Livsmedelsakademi. Där redovisade bland annat Pär Extor resultatet av ett idogt grävjobb efter gamla skånska recept i Folklivsarkivet i Lund. Ett av recepten var på Maitrank, eller Maibowle. Det vill jag gärna testa när tillfälle ges – den hemska  jag provade i Weimar var odrickbar. I väntan på det gör jag som Sofia och lägger en myskmadra i glaset och låtsas så länge. Ha en riktigt skön helg!

Förra helgen plockade jag en stor påse nässlor nere vid bäcken. Jag kom - kors i taket - ihåg att ta på mig handskarna och brände därför inte fingertopparna förrän vid rensningen. Att förvälla nässlor är ganska roligt annars, just att se de späda lila- och bronsfärgade skotten slå över i kraftigt grönt är lika fascinerande varenda gång.

Även ramslökens bladrosetter börjar titta upp. Den brukar vara som allra finast kring Valborg då vi brukar ha vildväxande grönmeny till grillningen, så det har blivit en del ogräsrecept genom åren. Jag har provat svenska, tyska och franska smaksättningar och kände att jag ville ta nässlorna vidare i en annorlunda smakkonstellation.

På Amorgos förra sommaren njöt jag av nybakade frasiga filodegspajer med spenat, purjo och fetaost. Bra blandning: purjons sötma lyfter spenaten och kanelen tar bort de syrligaste topparna av fetaosten.

Här har jag provat med nässlor och ramslök. Ramslöken ger en tydlig vitlökspräglad smak, ersätt med en finriven klyfta vitlök och purjo om du inte får tag i ramslök.

Om jag längtar till Grekland? Ja det gör jag, trots skrämmande antik manschauvinistisk lagstiftning och uttalanden som dessa. Lika ogärna som jag ser att alla svenska kvinnor fördomsfullt buntas ihop och förtalas, lika lite sympatiserar jag med dem som uppmanar mig att göra samma sak och bojkotta de stackars grekerna. Jag tänker resa dit igen.  

Frasiga nässelpiroger med ramslök, feta och kanel

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 8 st

Tid: 50 minuter

De här pirogerna passar fint till påsk, de går snabbt och lätt att smälla ihop och blir ett bra inslag på en kall buffé eller som tilltugg till ett glas kyld retsina. Jag använde mig av färdiga filodegsark och rikligt med olivolja till penslingen för maximalt fras. Kom ihåg att filoarken torkar blixtsnabbt när du vecklar ut dem, så håll de ark du inte jobbar med ordentligt täckta av en fuktig kökshandduk så länge.

• 2 liter späda nässlor (3 dl hackade förvällda)
• 6 st ramslöksblad
• 250 g fetaost
• 1 ägg
• 1/2 tsk kanel
• 1 nypa mald svartpeppar
• 8 kylda filodegsark
• 1-1 1/2 dl olivolja till pensling

1. Ställ in ugnen på 180 grader.
2. Skölj ramslök och nässlor i kallt vatten. Rensa nässlorna grovt och förväll dem i kokande lättsaltat vatten i ett par minuter. Slå av det svarta kokvattnet och skölj nässlorna i kallt vatten igen. Finrensa – utan att bränna fingrarna – och hacka dem fint tillsammans med ramslöken.
3. Smula sönder fetaosten och blanda i grönhacket, ägget och kryddorna till fyllningen.
4. Ta upp ett filoark i taget. Pensla arket med olivolja och gör ett så kallat treslag, vik in degarket från två håll så att du har en lång, rektangulär remsa framför dig på plåten. Pensla den med olivolja.
5. Lägg en matsked fyllning i det högra hörnet av remsan, vik över så att den bildar en trekant. Fortsätt vika degen kring pirogen tills remsan tar slut. Låter det knepigt? Kolla Elenas pedagogiska bilder här, det är inte svårt, jag lovar. Avsluta med att pensla pirogen med olivolja. Så tar du nästa …
6. Grädda pirogerna i mitten av ugnen i 30-35 minuter så att de får en härligt, gyllenbrun färg. Låt dem svalna något innan du sätter tänderna i dem.

Blev väckt av gammelhunden redan vid sex i morse, så gick det med den sovmorgonen. Men när jag såg det strålande vädret utanför vände humöret. Vilken utflyktsdag! Fast först läste jag bloggar, det har jag inte hunnit på länge, än mindre laga bloggbar mat.

Erik Videgård drog nyss igång en rolig tävling om bästa sandwichen och när jag såg Lisas smaskiga bidrag slog det mig att jag ju faktiskt hade något att blogga om: de vietnamesiska baguetterna som jag har komponerat till vår nya färdigmatsdisk i butiken (det är där jag har lagt krutet den senaste tiden).

Det började med att min bror var i New York förra sommaren och kom hem och berättade lyriskt om bánh mì – sandwicharna som han köat för på Baogette. Vietnamesisk/fransk cross-kitchen gatumat med välkryddad kycklingpaté, majonnäs, söt chilisås, stark chilisås, picklade och färska grönsaker i en knaprig baguette.

Jag blev helt såld på idén om baguetterna – de borde verkligen passa våra horder av hungriga studenter - och googlade runt. Jodå, Alice Brax har skrivit om dem i en spaning förra året och jag gick och klurade över vad  innehållet i våra skulle vara. Relativt okomplicerade så att inte priset skulle behöva sticka iväg för våra CSN-finansierade kunder.

Baguetten ska vara vit och luftig (surdegsbaguetter göre sig icke besvär) och precis som Lisa säger kan den vara bakad med rismjöl, men i research som jag gjort är originalet en franskinspirerad baguette, vilket ju onekligen är lättare att få fatt i. Vi brer baguettens neder- och ovandel med majonnäs (gör din egen eller använd Hellmanns) och fortsätter med ett salladsblad och krispig gurka som fått ligga och dra i iskallt vatten.

Sedan tre skivor paté. André, vår ene resurskock, har snott ihop en fin kycklingpaté med fisksås och grädde, drösvis av vitlök och kryddad med kinesisk femkrydda, en remake av ett recept från vietnamesiskättade kokboksförfattaren Andrea Nguyens Pa-Te Gan Gà från utmärkta kokboken Into The Vietnamese Kitchen .

Har du bråttom och inte vill laga tidskrävande paté när vårsolen gassar kan du använda en god, fransk lantpaté och piffa till med en nypa femkrydda. Det går också fint att bre patén direkt på brödet.

Därefter sweet chili sauce, spetsad med srirachasås och en näve svarvad morot och daikon som vi snabbpicklar i risvinäger, socker och salt. Har jag glömt något? Ja, det vore nog den marinerade löken som vi bytte mot några skivor jalapeño.

Som ni ser på den här bilden så kan bánh mì innehålla massor med trevliga saker: femkryddat fläsk, headcheese/Giò Thú som är en charkuteri gjord på grisöron och tunga (head to tail), kinesisk korv, grillad tofu och diverse spännande köttrester från lammstekar och annat.

Med denna skiss får ni nöja er – själv tänkte jag gå ut i värmen. Om ni tände på de här mackorna och går vidare med innehållet, skriv gärna och berätta i kommentarerna.

Och här har gapat tomt. Jag ska inte ursäkta mig, det blir bara tråkig läsning.

Nu har i alla fall de ljumma vindarna dragit in här nere och snart spricker väl våren upp. Den där långa väntan känns värre för vart år som går, men ute i vårt växthus har kamelian glatt oss med en kaskad av vita blommor under tiden. Kamelian sköts av min man, kan tilläggas, den är alldeles för kinkig för mitt korta tålamod.

När man längtar efter att få sörpla i sig våren som allra mest kan en kopp jasminte vara helt rätt. Helst med goda småkakor till. Bland de godaste jag vet är Walkers shortbread, men de är ganska dyra och försvinner alldeles för snabbt. Därför bestämde jag mig för att baka egna, fingerbreda shortbread som mina barn tycker liknar plåster. En plåt ger massvis med kakor, så det är rysligt effektivt jämfört med andra småbröd. Halvera mängden eller gör någon annan glad med en burk.

Skotska shortbread

Receptmakare: Anna Billing

Portioner: 1 plåt, ca 80 st

Tid: 1 timme 45 minuter

Shortbreads charm ligger i att den smöriga smaken får dominera. Därför bör du välja osaltat smör som är färskare än det saltade du köper och tillsätta saltet själv. Den berömda sprödheten uppnås med maizenamjöl och på så vis slipper du stickigheten från hjorthornssaltet vi vanligtvis använder för en liknande effekt i till exempel drömmar. Jag vägde inte mängderna, det är ju söndag…

• 8 1/2 dl vetemjöl
• 1 1/2 dl maizena
• 2 dl strösocker
• 450 g osaltat smör
• 3/4 tsk salt
• Bakplåtspapper
• Extra mjöl t utbak.

1. Låt smöret ligga framme och bli mjukt. Blanda jämnt med sockret med en trägaffel eller med hjälp av matberedarens flatblandare. Du kan använda råsocker strö (Fairtrade) också, men mixa det då fint innan användning så att sockret sprids jämnare i smeten.
2. Mät upp vetemjöl, maizena och salt i ett litermått. Sikta ner i smörblandningen genom en sil. Blanda alla ingredienserna i beredaren till en fast kaksmet.
3. Skopa upp smeten på en bakpappersklädd plåt. Platta ut den med lätt mjölade händer och kavla ut den tjockt och slätt så att den täcker hela arket. Ställ plåten i kylskåp en halvtimme, så kan du skära snyggare snitt sedan.
4. Skär degen i rektangulära rutor, (förslagsvis 2,5 x 6,5 cm) och pricka varje kaka fyra gånger med en gaffel, hela vägen igenom så att kondensen inte stannar i kakorna.
5. Grädda i mitten av ugnen, 150 grader  i 60 minuter, kakorna ska vara ganska bleka. De kan verka hopplöst porösa, men de tar sig. Vänta ett par minuter och skär sedan upp kakorna längsmed skårorna igen. Låt svalna helt så att de blir hårda och spröda innan du serverar eller packar dem i burkar. Hur länge de håller är jag osäker på, vi brukar inte ha dem kvar så länge.